Intresset på topp...eller?

En av socialdemokraternas verkligt stora statsmän, förre förbundsordföranden, förra trafiklandstingsrådet, förra finansborgarrådet, förre landstingsstyrelseordföranden, förre generaldirektören, förre finansminstern och inte minst förre vice statsministern och tillika samordningsminstern för EU-frågor, Politruckernas Politruck, Bo Ringholm, hade enligt uppgift något svårt att hålla sig vaken då det statsbärande partiets ärevördige partisekreterare, förre skolministern, Abraham Baylan, höll tal vid det statsbärande partiets kongress idag.

Den fulla sysselsättningen

Den socialdemokratiske överpolitrucken, Thomas Östros, har tagit fram av sitt knivskarpa intellekt och vässat sin sylvassa penna och presterat en debattartikel i Svd under den förpliktigande rubriken Den fulla sysselsättingen är vårt mål.

Nu blir det tyvärr fel redan i rubriksättingen. Här återfaller man till begreppet sysselsättning som alls inte är det samma som jobb. Längre fram i artikeln används dock begreppet jobb men då är liksom politruck Östros redan avslöjad. Traditionellt innebär "full sysselsättning" i socialdemokraternas underbara värld en uppsjö av "arbetsmarknadspolitiska åtgärder" genom vilken statistiken kan manipuleras så att den obehagliga verkliga arbetslösheten inte blir fullt lika synlig.

Nåväl, nu talar ju ändå överpolitruck Östros om jobb, så det är väl ändå värt att läsa vidare för att se hur detta ska åstadkommas. Fortsatta läsningen lämnar dock ingen som helst upplysning om några konkreta åtgärder. Det är traditionella socialdemokratiska floskler uppifrån och ned, nedifrån och upp, på korsen och på tvären, ja hur man än läser finns ingenting nytt "under solen".

Utbildning är viktigt får vi veta. Investeringar är också viktiga. Och slutligen får vi veta att entreprenörskap är viktigt. Ja, så långt är man väl benägen att hålla med överpolitruck Östros, som i dessa åsikter inte lär avvika från någon annan politiker, möjligen med undantag från någon extremist på vänsterkanten som tycker att entreprenörskap är förfärligt (...på tal om extremister, undra förresten om överpolituck Östros förankrat det här med entreprenörskapet hos tilltänkte regeringekompisen kommunistledare Ohly).

Det som sedan är så totalt avslöjande i överpolitruck Östros artikel är att det inte finns ett ord kring hur de vackra intentionerna skall uppfyllas.

Från andra källor vet vi dock att överpolitruck Östros och hans parti åter vill införa konfiskativa skatter på kapital, d.v.s. förmögenhetsskatt. Detta är direkt motverkande om man talar om investeringar, entreprenörskap och småföretag.

Den reaktionära rödgröna skattehöjaralliansen

Så har då den rödgröna alliansen presenterat sina alternativ till regeringens budget. Föga förvånande är man på inget sätt överens men en gemensam nämnare är ändå skattehöjningar, där Vänsterpartiet uppenbarligen inriktat sig på att vanliga inkomsttagare skall brandskattas.

Både vänsterparti och socialdemokrater vill återinföra förmögenhetsskatten. Denna konfiskativa skatt är både djupt orättfärdig och skadlig.

Förmögenhetsskatten är orättfärdig och konfiskativ eftersom den tar av redan beskattade medel. Den kommer dessutom aldrig att vara heltäckande då det alltid kommer att finnas tillgångar som den inte kommer åt. Den straffar dessutom dem som är sparsamma och lyckas bygga upp ett kapital medan mera slösaktiga inte drabbas.

Förmögenhetsskatten är dessutom skadlig då den kommer att föra kapital ut ur landet. Historiskt har förmögenhetsskatten med stor sannolikhet drivet ett stort antal arbetstillfällen ut ur landet.

Endast miljöpartiet motsätter sig återinförande av förmögenhetsskatt, men hur man skall kunna stå fast vid detta när alla djup motstridiga viljor skall enas är en gåta.

Oppositionens politik är gammaldags och reaktionär då den avser återställa ett tidigare system med höga skatter och bidragsberoende. Här finns ingenting av förnyelse eller framtidstro. Oppositionen står alltså tommare för framtiden än någonsin tidigare.

Oenigheten lyser dessutom igenom hela tiden. Kommunistledare Ohly, som dyrt och heligt ställde upp på budgettak och självständig riksbank, bara för att få vara med i den rödgröna rörans allians verkar nu backa på detta. Med mindre än ett år kvar till valet väljer kommunistledare Ohly här konfrontation med sina tilltänkat partners istället för ökat samförstånd. Ofattbart.

Trots den djupa oenigheten får man dock förmoda att den rödgröna rörans allians kommer att kohandla fram ett gemensamt förslag om ekonomisk politik. Det enda som nu kan sägas om detta är att det sannolikt kommer att bli oerhört dyrt. Att köpa kommunistledare Ohlys lojalitet och bl.a. förhindra dennes extrema brandskattepolitik kommer givetvis att kosta. Det hela kommer att bli en förfärlig rödgrön sörja.